HBTQ hänget. Kapitel 1

Berättelser

BERÄTTELSER. “Och jag har sagt till och rapporterat till lärarna och till och med rektorn, men inget händer! De bara sitter där och låtsas som ingenting när det finns barn på skolan som mår dåligt av det här!” ropar jag.

Moster Kathy nickar. Jag har suttit här och pratat med henne sen jag kom hem från skolan idag. Vi brukar alltid göra det, och oftast är jag ganska glad, men jag börjar bli ganska trött på min skola. Jag flyttade hit för några månader sedan, och jag trivdes ganska bra, tills jag började skolan. Alla där är så jävla homofobiska, de använder ord som bög till ett skällsord och har en jävla skolregel om att transkönade människor inte får använda rätt toalett.

“Jag förstår dig” säger hon. “Det var ganska lika när jag gick i skolan, men jag förstår att det är lite extra svårt för dig.”

När jag ätit upp middagen går jag upp på mitt rum och loggar in på datorn. Det enda stället jag inte ser så mycket homofobi på är på nätet, jag följer faktiskt en blogg som en queerperson från min skola sköter. Han är ganska öppen om vem han är och jag ser upp till honom ganska mycket. Han är fan modig som vågar komma ut till människor i en skola som den här. Jag följer även andra sidor som är dedikerade till hbtq-frågor. En av dem, som är en organisation, har startat ett hbtq-häng i sin stad. Jag läser igenom texten och ler. Vi borde ha något sånt här i stan, ett ställe där queer-människor kan känna sig accepterade.

Kathy öppnar dörren. “Dags att gå och lägga sig.”

“Ok.” svarar jag.

Egentligen behöver jag inte gå och lägga mig nu. Klockan är bara tio på kvällen och det är lördag imorgon, men det är ingen ide att protestera.

När jag gått och lagt mig drömmer jag att jag går i skolan. Det är en vanlig dag som alla andra, fast något är annorlunda. Alla verkar liksom gladare på något sätt. Det är ingen som slänger ut sig några homofobiska kommentarer, och rektorn verkar inte så hemsk som hon brukar. Hon ler åt mig i korridoren och säger hej. Jag nickar och hälsar tillbaka. Det här är nog första gången som jag känner mig glad i skolan.

När jag vaknar upp nästa morgon är klockan bara kvart i sju. Jag grumlar lite och försöker somna om, men det är lönlöst. När jag väl har vaknat är jag klarvaken och kan inte somna om. Så jag bestämmer mig för att gå upp och göra frukost. Vilket egentligen betyder; koka en kopp te, ta en bit choklad och låtsas att det kommer hålla dig mätt tills lunch.

Sedan sms:ar jag Kathy och säger att jag drar till bibblan.

 

Tyra Öqvist

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Min dag är kommen” av Lill Vestman (plats 1)

ÅTTOLOGI 20/21. Flaskan vinglade ostadigt när jag försökte balansera den på handen. Att hålla ett löfte är svårt, särskilt när man vet att det aldrig var tänkt att hållas. Ändå vill jag tro att det kan förändras, men det är ju nästan omöjligt? Flaskan gav ifrån sig ett skvalpande ljud …

Berättelser
”Spårlöst försvunnen” av Linnea Karlsson (plats 2)

ÅTTOLOGIN 20/21. Att några timmar. Några få timmar kan kännas som en evighet. Jag kände hjärtat åka upp i halsgropen, paniken spred sig som en löpeld genom kroppen och kvar stod jag, förstenad med en oroskänsla som jag aldrig förut känt.  När alarmet ringde såg jag mig förskräckt om. Det …

Berättelser
”Knutar” av Julie Framnes (plats 3)

ÅTTOLOGI 20/21. Press. Bara en jävla massa press. Varje kväll kantas av bråk. Skrik, gråt och otrygghet. Jag börjar vänja mig vid det men det svider fortfarande. Det bränns. Mamma och pappa har målat upp en bild av mig. De vet exakt hur de vill att min framtid ska se …