Saker som hände: del 11 (sista delen)

Berättelser

BERÄTTELSE.

Det var januari. Skolan hade börjat igen och pappa George, Stephanie, Christy, Josh, Jordan och några andra killar och alla deras föräldrar hade haft ett möte med rektorn några dagar tidigare om att det var helt oacceptabelt att behandla någon så illa som de gjort mot Stephanie så nu var det nog ingen risk för mobbning längre. Jobbet hade också börjat igen och Julia och ”Lilly’s supermarkets” chef Aida hade visat henne hur hon skulle sköta frukten och grönsakerna på mataffären. Emelie hade bjudit in Stephanie på en tjejkväll under lovet där även tre stycken andra i deras ålder varit inbjudna. De gick på bio, badade i Emelies kalla pool, åt snacks, såg på en film och sov över. Efter den tjejkvällen hade Stephanie hängt med två av tjejerna efter det. Den ena var Alice som bara bodde ca tio minuter bort från Stephanie och den andra var Esther som gick på samma skola som Stephanie och Emelie men i andra året på high school. Stephanie besökte oftare sin mamma Mariah’s grav och satt där en stund och pratade om hur hemsk höstterminen varit men att hon hade det bra nu. Tyvärr hade Stephanie ångrat sig med basketen och istället hittat på andra saker på fritiden. Stephanie mådde så bra och var inte rädd för att gå till skolan längre utan  trivdes faktiskt där.

23/1 – 16:12:

Stephanie hade precis kommit hem från skolan och gick in till köket och förvånades övar att se hennes pappa sitta vid köksbordet med sin dator framför sig och le stort.

”Är du redan hemma pappa” frågade Stephanie.

”Ja, Steph” sa pappa glatt och pekade på stolen bredvid sig.

Stephanie satte sig bredvid sin pappa och tittade på datorn.

”Jag har hittat en lägenhet i stan” sa pappa glatt.

”VA?” sa Stephanie chockat.

”Titta” sa pappa och pekade på skärmen.

”Det är jätte fint men…. jag har lite svårt att lämna huset tror jag” sa Stephanie sorgset.

”Jag tror mamma hade tyckt som jag faktiskt just nu” sa pappa och tittade storögt på Stephanie.

”Låt mig tänka över saken då” sa Stephanie och reste sig upp.

”Absolut, och om du vägrar så stannar vi Steph. Bara om du vill, tänkte att det skulle kännas bättra för dig” sa pappa George snällt.

Stephanie log och gick sedan upp till sitt rum. Vid middagen senare så hade Stephanie bestämt sig. De satt och åt pannkakor och då tog Stephanie upp det.

”Pappa…” sa Stephanie tyst.

”Vad är det?” frågade pappa och hällde upp en stor klump glass på sin pannkaka.

”Jag vill inte flytta här i från huset, men kan inte vi göra om mitt rum i stället? Typ byta rum med dig så jag får det stora sovrummet” sa Stephanie och log.

”Hm, det måste jag tänka över” sa pappa och flinade.

”Snälla…. jag kan hjälpa dig att tapetsera” sa Stephanie med en snäll min.

”Okej då. Och så får du laga middag till oss varje dag under den tiden” sa pappa och skrattade.

”Okej då” sa Stephanie och log tillbaka.

”Huvudsaken är att du mår bra” sa George lite sorgset.

”Nej pappa…. huvudsaken är att vi mår bra efter alla saker som hände” sa Stephanie och log.

 

Leonora Holst

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Min dag är kommen” av Lill Vestman (plats 1)

ÅTTOLOGI 20/21. Flaskan vinglade ostadigt när jag försökte balansera den på handen. Att hålla ett löfte är svårt, särskilt när man vet att det aldrig var tänkt att hållas. Ändå vill jag tro att det kan förändras, men det är ju nästan omöjligt? Flaskan gav ifrån sig ett skvalpande ljud …

Berättelser
”Spårlöst försvunnen” av Linnea Karlsson (plats 2)

ÅTTOLOGIN 20/21. Att några timmar. Några få timmar kan kännas som en evighet. Jag kände hjärtat åka upp i halsgropen, paniken spred sig som en löpeld genom kroppen och kvar stod jag, förstenad med en oroskänsla som jag aldrig förut känt.  När alarmet ringde såg jag mig förskräckt om. Det …

Berättelser
”Knutar” av Julie Framnes (plats 3)

ÅTTOLOGI 20/21. Press. Bara en jävla massa press. Varje kväll kantas av bråk. Skrik, gråt och otrygghet. Jag börjar vänja mig vid det men det svider fortfarande. Det bränns. Mamma och pappa har målat upp en bild av mig. De vet exakt hur de vill att min framtid ska se …