BERÄTTELSE.

Det var den 20 december. Sista dagen innan jullovet. Stephanie hade en varm rosa stickad tröja med ett par svarta jeans till. Proven hade gått bra och allt i skolan för terminen var klart nu. Denna dag skulle de ha samarbetsuppgifter i klasserna och Stephanie såg inte fram emot det eftersom Emelie åkt på semester dagen innan och skulle därför vara själv idag.

Pamela deras engelskalärare och matteläraren Edwin delade upp de fyra och fyra. Stephanie hamnade med Alice, Jordan och Martin. De spelade kort och fick kluriga matteuppgifter att göra. Dagen gick ganska bra förutom att någon/några ritat på Stephanies skåp men hon orkade inte gnugga bort det igen utan lät det vara tjugo minuter innan de slutade fick de sina betyg och sjöng tillsammans några julsånger.

De slutade klockan tre och Stephanie gick direkt till ”nyttigt och knaprigt”. Hon skulle vänta med att öppna betyget tills hon kom hem. De senaste gångerna hon jobbat hade hon tagit vantar och mössa för att klara av kylan men idag var det lite skönare och gårdagens snö täckte hela marken med ett vitt stort täcke. Efter tre timmar kom Julia dit och då hade Stephanie sålt flera påsar med grönsaker vilket inte hänt på länge, alltså hade Julia rätt.

”Hej Stephanie” sa Julia och lade en hand på Stephanies axel.

”Hej Julia” sa Stephanie snällt tillbaka och log.

”Du har verkligen jobbat på bra tycker jag under denna tid. Jag uppskattar att du bemöter kunderna så snällt.”

”Tack” sa Stephanie generat.

”Jag hoppas verkligen att du vill fortsätta jobba efter jullovet. Om det funkar… kan du ta en längre tid då? Såklart får du mer lön. Men typ tisdag till lördag fast från ca tjugo minuter efter du slutat skolan tills klockan 19 om det skulle funka? Då skulle du gärna få börja arbeta i ”Lilly’s supermarket” i grönsaks- och frukt sidan några timmar i veckan. Du kan väl  fundera över det och i så fall skriva i det här pappret?”

Stephanie tänkte efter. Hon skulle få mer pengar och något att göra, men basketen? Hon skulle få ta ett beslut om att välja basketen eller jobbet.

En halv timme senare kom Julia hem och möttes av hela släkten. Mormor och farmor stod och bakade kakor tillsammans och pappa George, morbror Thomas, hans fru Carmenzita, farfar, och Stephanies små kusiner Maya och Eric stod i vardagsrummet och pratade och lekte.

”Hej gumman. Välkommen hem och grattis till betyget!” sa pappa George och kramade om sin dotter. Sedan kom även resten av släkten fram och kramade om henne. Sedan lekte hon en stund med småkusinerna medan de andra fixade middag. Efter att ha ätit en egen liten julmiddag med kalkon, köttbullar, skinka, bröd, potatis, såser med mera och sedan kakor, godis och Stephanies farmors goda franska äppelkaka som alla i familjen älskar så såg de på ”Elf” och sedan åkte alla i släkten hem vid halv tolv.

*

Stephanie satt i soffan med ett glas läsk i handen och tittade ut genom fönstret i mörkret på stjärnhimlen ovanför den mörka gatan utanför huset. Hon visste inte varför men tårarna rann ner för hennes kinder. Pappa satte sig ner bredvid henne utan att säga något och stirrade ner i golvet. De satt så i minst tio minuter innan George sa något.

”Du….” började han.

Tystnad.

”Jag vet att det har varit en supertuff termin i skolan och så och jag vet att du mått väldigt dåligt och saknar mamma och allt och….. jag är inte duktig på att trösta och vet inte vad jag ska göra för att få min flicka på gott humör igen men jag har funderat på en sak” sa George lugnt.

”Jag har funderat länge på det här och hoppas att du blir glad över det. Det är inget lätt beslut men jag tänkte att vi ska flytta….” sa pappa George. Han hade länge velat föreslagit det men visste att Stephanie inte skulle vilja huset med alla minnen från sin älskade mamma men han visste att det snart inte fanns ett val.

”Ja pappa vi kan flytta. Man inte härifrån….” sa Stephanie efter flera minuters tystnad.

”Vi kan flytta till en något mindre, typ en lägenhet i stan eller så men jag måste fortsätta leva här. Jag har ju mitt jobb och de har erbjudit mer lön om jag jobbar oftare och så har vi ju mammas grav här” sa Stephanie sakta men bestämt.

”Men du blir mobbad i skolan gumman, säkert mer än jag vet till och med” svarade George tillbaka.

”Jag vet, men jag vill bo här och jag tycker om mina lärare och Emelie min bästa vän och mitt jobb” sa Stephanie och kramade om sin pappa.

”Okej gumman, jag gör som du vill men lova mig att säga till om du vill byta skola” sa pappa George och kramade om Stephanie hårt.

”Ja då pappa….. vi kanske kan prata med rektorn om det här som hänt i skolan i början av nästa termin pappa?” sa Stephanie och släppte pappas grepp.

”Absolut. Detta måste få en ändring” sa pappa och sträckte sig fram efter en karamell som låg ensam kvar i skålen på vardagsrumsbordet.

Leonora Holst