Saker som hände: del 9

Berättelser

BERÄTTELSE. Det var den andra december. Små små snöflingor singlade ner i den kalla luften när Stephanie gick med bestämda steg mot skolan. 18 dagar kvar, sen jullov. Stephanie log. Det hade gått snart fyra månader sedan Stephanie börjat på high school och även fast hon blivit retad och mobbad varje dag kändes det ändå skönt att gå till skolan denna tid på året. Det såldes varm choklad i kiosken på skolan, väggarna pyntades med utklippta snöflingor och röda långa volanger. Fröknarna var glada över att ha börjat avsluta sina ämnen för att sedan kunna sätta betygen och sedan få ledighet och alla elever var också glada över att det snart var två och en halv veckors jullov.

”Godmorgon elever” sa Pamela och log stort mot klassen.

”Idag tänkte jag att ni får ett häfte av mig med frågor till filmen som vi såg förra veckan och sedan om ni blir klara så får ni göra vad ni vill. Tänk på att se till att allt inom engelskan är inlämnat snart också för…”

”Sen sätts betyget” suckade Josh som var trött på att höra om alla betyg hela tiden.

”Precis Josh. Så ni kan sätta igång nu” sa Pamela och lade fram en bunt papper på sitt skrivbord.

*

Stephanie och Emelie satt i korridoren och svarade på frågorna tillsammans. De pratade om vad de skulle göra på jullovet och om de skulle ses något. De fortsatte prata om lovet resten av dagen och på lunchrasten gick de till kiosken och köpte varm choklad och en varsin kanelbulle.

*

Hemma lagade Stephanie sedan toast till henne och pappa George och sedan såg de på några avsnitt av en serie och åt glass. Efter det gick Stephanie upp till sitt rum och gjorde sig i ordning för natten. Innan hon släckte lampan på skrivbordet drog hon ett streck över en ruta i sin almanacka (2/12) och log.

”17 dagar kvar imorgon” sa Stephanie och kröp ner i sin säng och släckte lampan.

*

Resten av dagarna under veckan var inte lika lyckade som måndagen varit. Det hade två prov, ett i kemi och ett i Samhällskunskap och Stephanie fick sitta hela eftermiddagarna och kvällarna med att plugga till proven sedan började de förbereda inför julavslutningen och på musiken övade de på julsånger. Killarna fortsatte att reta Stephanie och en dag så hade de ritat med tusch och skrivit fula saker på Stephanies skåp så hon var tvungen att stanna efter skolan för att gnugga bort det med sprej som hon fått låna från städteamet på skolan. Den dagen kom hon hem en timme senare och det hade redan mörknat. Eftersom pappa George också hade mycket på jobbet att fixa inför så var Stephanie oftast ensam hemma. Hon bakade lussebullar och kokade varmchoklad nästan varje dag medan hon satt och såg på serier.

Stephanie satt vid sin bänk och kollade ut ur fönstret där det snöade. Det var fredag och klockan var 15.10, bara cirka en timme kvar tills de skulle sluta. Biologiläraren Oliwer stod och förklarade saker vid tavlan men Stephanie orkade inte koncentrera sig. Hon tänkte på mamma och hur konstigt det skulle kännas att gå på julbord med släkten utan henne. Stephanie undrade om alla i släkten skulle komma som vanligt eller inte eftersom det var mamma Mariah som alltid bokat bord och betalat för julbordet. Medan Stephanie satt och tänkte puttade Emelie lätt till henne med axeln. Stephanie märkte snabbt att biologiläraren Oliwer frågat henne något och hon blev röd om kinderna eftersom hon skämdes över att inte ha lyssnat. Killarna blängde surt mot henne.

”Förlåt” sa Stephanie och tittade ner i bänken.

”När dog Galileo Galilej?” frågade Oliwer igen.

”eh…. 8 januari 1642 i Toscana var det väl” sa Stephanie och försökte låta trovärdig.

”Precis. Försök koncentrera dig lite mer nästa gång” sa Oliwer och vände sig mot tavlan igen.

Efter lektionen slutade de och Stephanie fick skynda sig till frukt och grönsakståndet. Hon hade avbokat många pass på sistone och nu var hon rädd att förlora jobbet så hon fick tvinga sig själv att gå dit denna sena fredagseftermiddag. Frukt och grönsaker var inte så jättepopulärt nu på vinterårstiden men Julia ,hennes ”chef”, hade sagt att det skulle nog handlas mycket grönsaker inför julmiddagarna senare i månaden. Nu stod Stephanie och huttrade under den lilla filtduken som var tak över grönsakståndet. Det snöade inte men blåste kallt och Stephanie muttrade för sig själv hur hon kunnat varit så dum att hon glömt handskarna hemma. Nu fick hon nöja sig med det lilla taket och stå och småhoppa för att hålla värmen uppe. Grönsakerna och frukterna låg fortfarande i sina kartonger ouppackade men Stephanie antog att ingen skulle ens komma och köpa så hon struntade i att packa upp de. 2,5 timmar senare kom Julia till ståndet leendes.

”Du får gå hem nu om du vill” sa hon snällt och började sedan lyfta upp kartongerna med grönsaker och frukt in i bilen.

När hon kom hem gick hon direkt in i köket eftersom det troligtvis skulle vara varmast där eftersom pappa George skulle ha lagat mat vid denna tid. När hon kom in i köket var köksbordet fullt med tacochips, köttfärs, grönsaker av alla olika slag, bröd, såser och läsk.

”Taco party” sa pappa och hällde upp läsk i deras glas.

Efter de ätit middag tog Stephanie en varm dusch och sedan åt de chips och såg på två avsnitt av en serie innan de båda gick och lade sig.

 

Leonora Holst

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Livesändningen” av Emma Lewin (Åttologin, plats 1)

Everlyn sitter på sin stökiga bäddsoffa i det lilla rum som ska föreställa en lägenhet. Framför henne står den knastrande, lilla Tv:n och med vidöppna ögon och gapande mun reser hon sig långsamt upp.  Personen hon tvingas dela rum med hulkar och snyftar högt. Men Everlyn har inte tid att …

Berättelser
”Efter det som var före” av Thea Mikaelsson (Åttologin, plats 2)

Jag tittade upp mot himlen som så många gånger förr, jag kunde känna hoppet inom mig slockna, som det gjorde varje gång. Ändå fortsatte jag att göra det. Jag vet inte vad jag förväntade mig att se där som jag inte redan sett förut. Men den gråa himlen täckt av …

Berättelser
”Vaken” av Natalie Eriksson (Åttologin, plats 3)

– Hallå klassen! ropade min historielärare Malin när hon kom in i klassrummet. Hennes stora leende lyste upp och värmde det kalla rummet med sina kliniskt vita väggar och hårda stolar.  – Jag vet att ni är lite trötta efter påsklovet, fortsatte hon. Men försök i alla fall att hålla …