Intervju med Filip Bartos, tvåa i Åttologitävlingen 2018!

Berättelser

BERÄTTELSER. Filip Bartos i 8m fick näst flest röster i Åttologitävlingen för sin novell Ihålig. Redaktionen träffade honom för en kort intervju. 

Filip berättar att han fick inspiration till att skriva om en gunga i ett träd av sin svensklärare Emilia. Själv fick han idén om att det skulle handla om en flicka som växer ifrån  gungan.

Filip tycker inte att det var särskilt svårt att skriva ur ett träds perspektiv. Han försökte att inte övertänka, utan beskrev trädets känslor och tankar som att det vore en människa. Han blev ganska snabbt klar med första delen och tyckte själv att det räckte, men hans svensklärare ville att han skulle skriva lite längre. Då skrev han till andra delen och han blev klar i sista stund, sent en söndagskväll. En sak som Filip tyckte var svårt var att skriva långt. Han är van vid att fokusera på kortare texter, som han verkligen går tillbaka till och slipar på för att språket ska bli fint. När han skriver så slöskriver han inte, han vill att det ska bli bra.

Något som inte sägs rakt ut i hans novell, men som man som läsare kan ana, är att den gamla kvinnan på slutet av berättelser som är samma som den lilla flickan i början blev invalidiserad av att falla från trädet. Filip bekräftar att detta var tanken men att han ville att läsaren skulle förstå det själv och inte skriva ut det alltför tydligt.

Han blev överraskad över att han kom tvåa i tävlingen. Först trodde han att han skulle ha en chans men när namn efter namn ropades upp, som inte var hans, började han ge upp. Han är stolt över sin novell men hade känslan av att den kanske var lite för ”cheezy” för att nå hela vägen. Uppenbarligen hade han fel!

Ni kan läser Filip Bartos novell här

 

Redaktionen

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Min dag är kommen” av Lill Vestman (plats 1)

ÅTTOLOGI 20/21. Flaskan vinglade ostadigt när jag försökte balansera den på handen. Att hålla ett löfte är svårt, särskilt när man vet att det aldrig var tänkt att hållas. Ändå vill jag tro att det kan förändras, men det är ju nästan omöjligt? Flaskan gav ifrån sig ett skvalpande ljud …

Berättelser
”Spårlöst försvunnen” av Linnea Karlsson (plats 2)

ÅTTOLOGIN 20/21. Att några timmar. Några få timmar kan kännas som en evighet. Jag kände hjärtat åka upp i halsgropen, paniken spred sig som en löpeld genom kroppen och kvar stod jag, förstenad med en oroskänsla som jag aldrig förut känt.  När alarmet ringde såg jag mig förskräckt om. Det …

Berättelser
”Knutar” av Julie Framnes (plats 3)

ÅTTOLOGI 20/21. Press. Bara en jävla massa press. Varje kväll kantas av bråk. Skrik, gråt och otrygghet. Jag börjar vänja mig vid det men det svider fortfarande. Det bränns. Mamma och pappa har målat upp en bild av mig. De vet exakt hur de vill att min framtid ska se …