Saker som hände: del 1

Berättelser

BERÄTTELSE. Stephanie lutade huvudet mot den varma rutan i pappas bil. Hon andades in den bekanta doften av kaffe och gräs och när hon vände huvudet mot pappa så blev hon inte förvånad över att han hade på sig de slitna grön missfärgade jeansen som han hade när han klippt gräset dagen innan.

”Är du nervös?” frågade pappa och skruvade ner musiken på den nytvättade radion.

”Nja…” sa Stephanie och lutade sig mot rutan igen.

”Jag var jätte nervös när jag skulle börja high school men jag vet att du kommer klara det, min stora flicka” sa pappa och svängde in mot den stora tegelbyggnaden som skulle bli typ som Stephanies hem de kommande åren.

Stephanie sa inget utan rätade på sig och lyfte upp sin svarta Michael Kors-väska i famnen. Sedan vände hon sig om mot sin pappa och log innan hon klev ur bilen.

”Jag hämtar dig vid två idag då” sa pappa och log stort.

”Pappa, jag kan gå hem. Behöver luft, vi ses hemma istället” sa Stephanie.

”Okej mitt hjärta, ses! Och ha en superbra första dag på high school Steph” sa pappa glatt.

Stephanie stängde igen bildörren och  gick mot den bruna stora tegelbyggnaden. Innan hon gick in så rätade hon till den vita magtröjan och log. ”Det här kommer gå bra” intalade hon sig och öppnade den svarta dörren in till byggnaden.

Efter att ha sökt upp det klassrum som hon fått meddelat av en lärare för några dagar sedan och gått in och satt sig vid en bänk så började dagen. Deras föreståndare som hette Janet hälsade alla välkomna och delade ut scheman till alla pirriga elever. Medan hon delade ut dem så tittade Stephanie sig runt i klassrummet på de andra eleverna. Längst fram satt alla  killarna, de hade allihop T-shirts i neutrala färger på sig och jeans och såg inte alls ut att ha brytt sig att varken kamma håret eller sätta på sig fina kläder. Bakom dem så satt några tjejer, alla hade mycket smink och smycken och några av de hade till och med piercingar. Det var bara en tjej som såg ganska trevlig ut och hon satt två stolar bort från de andra tjejerna. Hon hade långt ljust hår och en mörkröd T-hirt, svarta jeans, vita skor och ett par svarta solglasögon på huvudet. Stephanie kunde inte se henne framifrån men hon bestämde sig för att prata med henne på lunchen.

Efter en stund hade de lunch fast Janet sa att de bara hade tidig lunch denna dag för att de inte skulle få börja med några nya lektioner. Och under lunchen så satte sig Stephanie bredvid tjejen med svarta solbrillor.

”Hej” sa Stephanie vänligt och satte sig mitt emot tjejen.

”Hej” sa tjejen.

”Vad heter du?” frågade Stephanie snabbt.

”Emilie Heran och du?” frågade tjejen.

”Emelie” memorerade Stephanie innan hon själv presenterade sig. Sedan började de prata om intressen, om skolan och sånt. Och på lektionen efter som var engelska så satt de bredvid varandra. Alla i klassen fick en varsin skrivbok och en stiftpenna av engelskaläraren som hette Pamela och sedan fick de skriva ner allt de gjort under sommarlovet innan de fick sluta.

När Stephanie kom hem från skolan stod pappa i köket med ett litet rosa inslaget paket med vita presentsnören.

”Välkommen hem gumman! Hur gick första dagen på high school” sa pappa glatt och kramade om Stephanie.

”Det gick bra, pappa.” sa Stephanie och hällde upp ett glas vatten.

”Öppna presenten då” sa pappa ivrigt och sträckte fram paketet.

”Tack, men du vet att du inte behöver köpa saker åt mig” sa Stephanie snällt innan hon drog av present pappret.

När Stephanie öppnade paketet låg en snygg, beige, märkesklocka där och Stephanie tackade och kramade om sin pappa innan hon gick upp till sitt rum. Pappa ropade efter henne att middagen skulle bli klockan 18 så hon hade ca tre timmar att bara slappa i sängen. Stephanie höll upp tavlan som stod på hennes skrivbord med en vacker bild på sinmamma och sa rätt ut ”Det gick bra idag, saknar dig” innan hon tog fram sin dator och lade sig på sängen och surfade.

 

Leonora Holst

 

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Min dag är kommen” av Lill Vestman (plats 1)

ÅTTOLOGI 20/21. Flaskan vinglade ostadigt när jag försökte balansera den på handen. Att hålla ett löfte är svårt, särskilt när man vet att det aldrig var tänkt att hållas. Ändå vill jag tro att det kan förändras, men det är ju nästan omöjligt? Flaskan gav ifrån sig ett skvalpande ljud …

Berättelser
”Spårlöst försvunnen” av Linnea Karlsson (plats 2)

ÅTTOLOGIN 20/21. Att några timmar. Några få timmar kan kännas som en evighet. Jag kände hjärtat åka upp i halsgropen, paniken spred sig som en löpeld genom kroppen och kvar stod jag, förstenad med en oroskänsla som jag aldrig förut känt.  När alarmet ringde såg jag mig förskräckt om. Det …

Berättelser
”Knutar” av Julie Framnes (plats 3)

ÅTTOLOGI 20/21. Press. Bara en jävla massa press. Varje kväll kantas av bråk. Skrik, gråt och otrygghet. Jag börjar vänja mig vid det men det svider fortfarande. Det bränns. Mamma och pappa har målat upp en bild av mig. De vet exakt hur de vill att min framtid ska se …