Drömmar. Del 1

Berättelser

BERÄTTELSE. När jag vaknar upp är allt runt omkring mig svart. Det känns som ett vakuum och jag kan inte se någonting alls.

”Hallå!” skriker jag. ”Är det nån här!?”…

Inget svar. Vart är jag? Jag försöker ta ett steg men märker att jag inte har något att sätta foten på.

”Va?” säger jag. ”Hur kan jag inte ha något att gå på?”

Det är då jag märker att jag svävar. Konstigt att jag inte märkte det förut. Jag kollar upp och ser ett ljus på väg mot mig. Helt plötsligt får jag panik. Jag vet inte varför, men jag vill INTE att det där ljuset kommer närmare!

__________________________________________________________________

Jag vaknar upp i sängen och är nästan genomsvettig. Det var bara en dröm! Jag tar fram min ”drömdagbok” för att skriva ner vad som hände, precis som jag alltid gör.

”Vänta, va?” säger jag.

När jag slår upp boken ser jag att min dröm redan är nedskriven på fem andra sidor, fast med en skillnad, i de andra drömmarna kommer ljuset från andra håll.

Jag skyndar mig att skriva ner drömmen innan jag glömmer den och lägger mig ner igen. Jag ska precis somna om när jag hör,

PIP PIP PIP PIP!

”Faaan! Jag ville gå och lägga mig igen”

Jag går upp med en suck och stänger av larmet, byter om och går ner.

När jag kommer ner står Karro bara där och kollar konstigt på mig. (En av mina mammor).

”Vad gör du uppe?” frågar hon.

”På väg till skolan, hurså” svarar jag.

Hon ger mig en undrande blick.

”Ann, det är påsklov…”

Juste! Jag glömde helt bort det!

“Nu har jag ju klätt på mig och allt!”

”Ja det är väl bra det” svarar Karro. ”Kolla klockan”.

Jag kollar upp mot väggen och ser att den nästan är tolv… Juste! Jag skulle ju träffa Ivan vid tolv. Jag spärrar upp ögonen och springer ut genom dörren.

”Hejdå gumman!” ropar Karro efter mig.

Men jag har inte tid att svara. Jag hoppar på cykeln och börjar cykla till den gamla ladan…

 

Tyra Öqvist

Bild: Tyra Öqvist

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Berättelser
”Min dag är kommen” av Lill Vestman (plats 1)

ÅTTOLOGI 20/21. Flaskan vinglade ostadigt när jag försökte balansera den på handen. Att hålla ett löfte är svårt, särskilt när man vet att det aldrig var tänkt att hållas. Ändå vill jag tro att det kan förändras, men det är ju nästan omöjligt? Flaskan gav ifrån sig ett skvalpande ljud …

Berättelser
”Spårlöst försvunnen” av Linnea Karlsson (plats 2)

ÅTTOLOGIN 20/21. Att några timmar. Några få timmar kan kännas som en evighet. Jag kände hjärtat åka upp i halsgropen, paniken spred sig som en löpeld genom kroppen och kvar stod jag, förstenad med en oroskänsla som jag aldrig förut känt.  När alarmet ringde såg jag mig förskräckt om. Det …

Berättelser
”Knutar” av Julie Framnes (plats 3)

ÅTTOLOGI 20/21. Press. Bara en jävla massa press. Varje kväll kantas av bråk. Skrik, gråt och otrygghet. Jag börjar vänja mig vid det men det svider fortfarande. Det bränns. Mamma och pappa har målat upp en bild av mig. De vet exakt hur de vill att min framtid ska se …