BERÄTTELSER.

Hayley Smith

Torsdag 11:32

‘’Fan vad jag hatar matte’’ nästan skrek April med sin gälla, höga röst och smällde igen sitt blåa skåp  så att alla kollade åt vårt håll.

Men hon brydde sig inte om allas blickar utan fortsatte med lika hög röst: ‘’Eller egentligen hatar jag ju bara Mr. Oppliger. Hur tänker han egentligen? Han kan ju inte bara sätta ett E på matteprovet, vem tror han att han är…’’

Hon fortsatte bara att babbla högt och tydligt medan jag lämnade mina matteböcker i mitt skåp som var precis bredvid Aprils. Jag kollade själv på mitt prov som jag också la in i skåpet och såg ett ståtligt A sitta i det övre högra hörnet. Jag log lite för mig själv och vände mig mot spegeln jag hade placerat på skåpdörren. Jag såg mitt mörkbruna långa hår i en slarvig bulle på toppen av huvudet, ett par diamantliknande örhängen sitta på varsitt öra och på det högra örat fanns det också en silverring, men den satt på den högsta delen på örat. Jag hade gröna ögon som framhävdes väldigt bra av mina långa ögonfransar. Jag granskade mitt smink och hittade väldigt många fel. Jag var tvungen att sminka mig på bussen idag – jag försov mig på grund av att min lillasyster hade väldigt kul med att stänga av mina alarm på telefonen så att jag vaknade för sent – så jag var inte så nöjd. Men trots att jag ville ändra allt på ansiktet så lade jag bara på lite mer mascara på mina ögonfransar. Vilket framhävde mina ögon lite mer.

Jag vände mig sedan om mot April och hennes färgade, blonda, platta hår såg väldigt livligt ut när hon, medan hon pratade, visade med sina händer och hela sitt kroppsspråk att hon var väldigt sur:

”…och så ger han den där nobodyn Natalie ett C medan alla mycket väl vet att jag är värd mycket mer än vad hon är’’.

Jag avbröt henne och sa:

”Vet du April, det kan vara så att Natalie faktiskt har pluggat till matteprovet, vilket jag kan garantera mig på att du inte under några omständigheter har gjort. Så istället för att klandra Mr. Oppliger eller Nathalie så kan du ju faktiskt slita dina ögon från telefonen i en timme och faktiskt plugga.’’

Hon kollade med sina isblåa ögon in i mina och svarade:

”Jag pluggade faktiskt.”

Hon kollade sedan ner i golvet och fortsatte efter några sekunder med en lite lägre röst:

”Eller, nästan. Jag tänkte plugga, men när jag precis hade tagit upp matteboken ur väskan så skickade Leo ett meddelande till mig, så jag började skriva med honom. Men det är inte mitt fel för han var så himla gullig mot mig så jag hade inget val än att skriva tillbaka. För om han inte får ett svar så…”

Hon tittade upp och såg min ointresserade blick så hon slutade prata. Hon kan verkligen börja babbla hur länge och hur detaljerat som helst bara genom att man ställer en liten fråga. Eller, nej. Man behöver inte ens ställa en fråga man kan lika gärna bara kommentera hennes nya tröja och så pratar hon i en halvtimme väldigt detaljerat om hela den helgen som hon hade köpt den. Den egenskapen kan vara väldigt irriterande men ändå väldigt bra vid vissa tillfällen. För om man ibland inte är på humör för att prata så gör hon allt det jobbet. Det räcker bara med att säga ‘’mm’’ vid rätt tillfällen.

”Jag säger bara att du inte behöver skylla på andra bara för att du är oansvarig. Ska vi gå till lunchen?’”April nickade mot mig och jag stängde mitt skåp.

 När vi har tagit våran mat så såg jag Leah, Emily, Brad och Jared redan sitta vid ett runt bord lite längre bort, så vi gick dit och satte oss på varsin trästol.

”Hej April, hej Hayley’” Sa de alla – utom Leah – efter varandra när vi satte oss ner vid bordet. Hon har aldrig riktigt gillat mig. Jag vet inte riktigt varför. Så hon sa bara hej till April: ”Hej, hej’” svarade jag dem och började peta med gaffeln i den tråkiga pastan.

”När var det som din fest börjar i morgon Brad?” frågade Emily och drog ner dragkedjan på sin svarta hoodie så att man såg hennes blåa spetslinne. Den blåa färgen passade verkligen till hennes ljusbruna, axellånga hår så jag var bara tvungen att kommentera:

”Fint linne, den klär dig verkligen”.

”Tack så mycket” svarade hon glatt, log, och la över en lock från håret till andra sidan.

”Festen börjar klockan åtta” svarade Brad. ”Men ett tips, ta inte med er badkläder, det ska regna så det är nog inte lika kul att ha ett poolparty då.” Jag nickade och suckade högt.

”Har någon pengar med sig idag” frågade jag och gjorde en gest mot tallriken. ”Jag hann inte äta någon frukost idag och det här är inte ätbart.”

”Räcker femtio?” frågade Brad snabbt och tog fram plånboksskalet till sin mobiltelefon.

”Ja det räcker, tack”, jag tog emot femtiolappen och la den i bakfickan på mina ljusblåa, slitna jeans.

Linn Humby

Foto: Brett Levin (Flickr); Lockers at School